21.53
nu framåt kvällskvisten börjar jag äntligen känna mig som en människa igen. så här bakis har jag inte varit på
väldigt länge. men det vare värt. för gårdagen va super! tack emelie :) och grattis igen.
hur illa jag än mådde så va jag tvungen att palla mig iväg vid 12 till Uniflex för att skriva på kontrakt och
få mina arbetskläder. där satt jag i nästan 40 min och nästan dog av illamåendet, men de va ju bara o
hålla masken. sen va det bara hem till sängen igen.
och där har jag legat största delen av dagen. så hoppas jag kan sova nu för imorgon ringer klockan innan 5, hur
ska detta gå?
gonatt
Kommentarer
Trackback
